Nöje med smärta

Elonas perspektiv

Tristan låg i sängen med mig, hans armar om mig, men jag var vänd mot honom. Vår sorg tyngde oss så mycket att det kändes som om vi levde i en värld som hade slutat snurra. Regnet slog mot fönstren utanför, varje droppe var som en liten knytnäve som hamrade mot glaset, krävand...